Gargantua, 2 tillfällen, sista texten på Sjöfruskolan Umeå

Vi har nu arbetat färdigt med alla tre texterna. Den sista texten var Gargantua av Gustaf Tegby, en pjäs som vi på Skuggteatern satt upp. Av de tre texterna är Gargantua den mest avancerade; fantasiscener blandas med verkliga händelser, huvudpersonens språk är ganska speciellt, scenerna går in i varandra och personer och platser byts ut utan att det förklaras särskilt tydligt. Jag var lite orolig för att det skulle bli för svårt för dem att hänga med och känna engagemang. Vi började därför med att gå igenom en klassisk dramaturgi som vi brukar använda oss av i impro och berättarsammanhang:

Det var en gång…

Varje dag…

Plötsligt/En dag….

Detta ledde till…

Så numera….

Vi gjorde en berättarövning med detta som grund och applicerade sen kända berättelser på denna dramaturgi. Sen introducerade vi texten genom att spela upp första scenen och en bit in på andra så att de fick en känsla för formen och pratade om hur pjäsen skiljer sig från andra, mer raka berättelser. Sen fick eleverna läsa högt. Det gick bättre än vad jag trott. De verkade tycka att Gargantuas galna och burleska sätt var ganska roligt. Ibland var det lite svårt för dem att hänga med men det kunde vi reda ut tillsammans. Vid detta tillfälle var Theresa från unghästen i Skellefteå också med oss för att se hur vi jobbar och komma med feedback. Det var bra att få lite kontakt med andra delar av projektet och tänka igenom vad man gör och varför.

När vi kom tillbaka veckan efter hade klassen läst klart texten. Vi fokuserade det tillfället på deras åsikter och tankar om pjäsen. Det blev också en uppvärmning inför argumentationen. Mitt intryck var att eleverna gillade texten mer än vad jag hade trott att de skulle göra. Gargantuas tragiska öde hade fångat dem. Det var roligt att få höra deras åsikter och jag ser fram emot argumentationen, det kommer bli bra tror jag. Jag bifogar planeringar för dessa två tillfällen.

Gargantua Första tillfället (1)
Planering Gargantua Andra tillfället

/Karin