Hej!
I torsdags träffade vi vår andra åtta inför readingen. Den här klassen är mindre än den förra, så vi skippade teknikgrupp och lät istället en tekniker gå runt i de små textgrupperna och prata om teknik. Det funkade bra. Hela dagen fungerade väldigt bra faktiskt. Eleverna var laddade och så duktiga och koncentrerade. Jobbade verkligen bra! Flera ville spela mer än vad vi tänkt (att de skulle vilja) från början. Jätteroligt. Vi jobbade en del med hörbarhet, det är svårt för dem att komma upp i volym ibland, i alla fall för tjejerna. Som att de inte vet om att den där starka rösten faktiskt också bor hos dem! Vi gör som sagt en ganska enkel reading, men eleverna ville gärna ha en del rekvisita och kostym, så det försöker vi såklart fixa. Ser fram mot torsdag! Det är mycket som skall fixas, men det känns bara roligt. Vi har två readingar på samma dag, en kl. 09.45 och en kl. 13.00 och så dubbla premiärfester på det! Lite pirrigt är det allt…
Tänk på oss på torsdag och skicka en välriktad spark åt Närke-hållet!

Många hälsningar,
Lena

Hej igen alla!

och tack Theresa för din nyfikna och uppmuntrande kommentar!

Förra veckan hade vi alltså förberedelse inför reading på teatern. Vi var ganska nervösa innan, Peter och jag. Hur skulle planeringen fungera? Var det för mycket tid, för lite, hur skulle det funka med de andra skådespelarna… Men allt gick jättebra. Så roligt! Vi träffades på teatern klockan tio och började med att berätta lite om dagen och om readingen. Vi var fem skådespelare den här gången plus två ljud/ljus tekniker/skapare från teatern som skulle hålla i en teknikgrupp.

Sedan delade vi in eleverna i grupper. Till en början var det väldigt många som ville vara i teknikgruppen, men sedan tror jag de flesta var nöjda iallafall. Varje skådespelare hade två elever som de jobbade intensivt med utifrån de fyra begreppen samt rent tekniska saker som förståelse, hörbarhet osv. En timme hade vi avsatt till det och det kändes perfekt! När timmen var över återsamlades vi och berättade för varandra om vad vi gjort och gick igenom lite mer hur readingen skulle gå till.

Det var fantastiskt att se hur eleverna växte med uppgiften. En del ville inte alls läsa från början, men fick under arbetet nos på något i texten de kunde uttrycka- så fint. Vi fick fram humor och att de faktiskt kunde spela lite grand, även de elever som kanske inte är allra starkast.

Och två av killarna som jobbade med slutscenen gick helt igång på den och gjorde en komplett textanalys med vändpunkt och förlopp, helt på eget initiativ. De kom också med ett eget förslag på hur vi ska gestalta slutet som ska bli spännande att se om vi kan genomföra…

En lyckad dag var det verkligen. Nu väntar morgondagen, med en ny klass som är lite mindre. Här får vi skippa tekniken och bara köra på skådespelarledning i scenerna, för vi är inte så många i den här gruppen.

Vad gäller readingen så har vi lagt upp det väldigt enkelt. Två stolar längst fram på scenen för Erik och Andre och sedan sitter resten av klassen på stolar bakom. Alla har varsin scen och går fram och läser när det är deras tur. Vi kommer att ha hjälp av ljud och ljus som den första teknikgruppen jobbat fram, att förstärka vissa moment och övergångar. Men genrepet har vi på premiärdagen- känns lite nervöst, men spännande.

Ja, håll tummarna för oss nu så skriver jag snart igen om hur det har gått!

Hälsningar från ett vitt Örebro!

/Lena

Hej alla!

Nu har våra elever valt pjäs och det blev överraskande nog samma i de båda klasserna, nämligen ”Kamratstödjaren”! Både Peter och jag blev glatt överraskade. Det har varit ganska mycket kommenterande och homofoba skämt i klasserna, så vi trodde inte de skulle våga välja den, även om vi tyckt oss märka att det var den pjäs som fungerat bäst.

I den första klassen, 8B, prövade vi att jobba in rasten och sluta lite tidigare för att få ett mer koncentrerat tillfälle, men det funkade inte alls. Trots att vi hade laddat med frukt och jos under omröstningen, så blev eleverna för trötta och okoncentrerade. Och Peter och jag mer och mer stissiga…:) Det var ett för långt pass helt enkelt. Till nästa tillfälle lade vi in en rast med fika mitt i och det funkade mycket bättre.

De båda klasserna fick två lite olika pass, beroende på att de jobbat olika mycket med ”Kamratstödjaren”. Först värmde vi, i båda klasserna, upp med en värderingslek(i stil med ”alla som gillar grönt byter plats”) och sedan fortsatte vi med samtal och övningar för att minnas pjäserna lite bättre. I den första klassen läste Peter och jag tågscenen ur Kamratstödjaren högt för klassen och pratade sedan om texten med eleverna för att fräscha upp den. Vi pratade om status, kärlek, identitet, vändpunkter och om hur de uppfattade slutet på pjäsen. Bra samtal med intressanta synpunkter. I klass 8 A hoppade vi över läsningen och gjorde en staty som symboliserade pjäsen staty. Då fick vi se kramar, ett triangeldrama mellan Erik, André och hockeyn(!), och en variant där pappan försöker påverka Erik att välja hockeyn. Kul!

Vi gick vidare med ”Läppstift för odöda” och gjorde här det otroligt fatala och dumkorkade valet att i den första klassen gå en runda bland eleverna och låta dem säga något mindre bra med pjäsen och sedan något bra. Men de fastnade på det mindre bra spåret och Läppstift fick liksom aldrig någon chans. Det kändes så tråkigt och korkat från min sida faktiskt. I klass 8 A gick vi istället en runda där alla fick säga något de kom ihåg från pjäsen( de har tyckt att den var krånglig och rörig) och det funkade så mycket bättre. Tyckte vi fick igång tjejerna då också.Sedan delade vi in eleverna i fyra grupper där varje grupp fick diskutera varsitt av de fyra begreppen status, vändpunkt, undertext och karaktär. Återsamling i helklass och redovisning av vad de kommit fram till.

När vi kommit fram till Aberget pratade vi om den grekiska mytologins kopplingar till pjäsen, delvis utifrån ett jättefint mail som vi fått av Anders Duus. Eleverna hade själva en del tankar om vad de olika figurerna kunde betyda. Läskig tränare osv. Sedan gjorde vi en övning där vi låtsades att eleverna bevittnat ett bråk mellan Jenny och Dafne i pjäsen Bråket hade handlat om att Dafne hade så konstiga kläder. Eleverna delades in i två grupper och skulle argumentera inför rektorerna( Peter och jag) för eller emot rätten att sticka ut och ha en egen stil/ förvandlas. Det var en rolig övning där de båda sidorna hade massor av bra argument.

Därpå gjorde vi en värderingsövning där de fick ta ställning till olika påståenden och beroende på hur påståendena passade in ställa sig i olika hörn som representerade pjäserna. Då och då gjorde vi stickprov och de fick argumentera för hur de resonerat kring ett visst påstående.

När det var dags för omröstning skedde det avskilt, genom att skriva sitt förslag på en lapp och stoppa i en låda. Det var spännande och både Peter, jag och Sara trodde att de skulle välja ”Apberget”. Men istället vann alltså ”Kamratstödjaren”! Och det med överväldigande majoritet. Jättekul!

Nu säger vi adjö till Navets skola för nu ses vi på teatern de sista gångerna. Nästa gång har vi förberedelse inför readingen och det ska bli superspännande. Då deltar flera skådespelare och teknisk personal från teatern.

Ha det fint!

Lena

Den här veckan var det dags att börja nosa på Kamratstödjaren. På grund av höstlovet v. 44 träffade vi båda klasserna den här veckan, men den ena klassen, 8B, fick tyvärr bara en timmes DiG så vi hade gjort två olika program till de olika klasserna. På onsdagen träffade vi alltså 8B för en timmes DiG. Sara var sjuk så Peter och jag hade klassen själva tillsammans med en vikarie. Det var jätteroligt att träffa klassen igen! Vi var i deras klassrum den här gången, till skillnad från övriga tillfällen då vi brukar vara i musiksalen. Det kändes som att koncentrationen skärptes av att vara i ett mindre rum. Intressant. Eftersom vi inte skulle jobba med övningar vid det här tillfället så funkade det bra med mindre rum även praktiskt. Peter och jag pratade inte så mycket om pjäsen innan utan läste helt enkelt halva scen ett och pratade sedan om den med klassen. I scen ett pratar karaktären Erik väldigt mycket medan André är ganska tyst och vi pratade en del om vad den tystnaden kunde innebära. Flera menade att André var tyst för att han var blyg och hade lågstatus. Egentligen hade Peter och jag tänkt gå vidare med fortsatt läsning efter diskussionen, men bestämde oss för att försöka spela den här biten av texten först. Vi ville undersöka den fysiska undertexten och se om Andrés tystnad kunde betyda något annat än blyghet.Det här är en fantastisk klass att spela för! Värsta drömpubliken! Det finns en enorm koncentration och lyssning när vi spelar som ger ett så fint arbetsklimat. När vi spelat klart och frågade om det var någon skillnad var det blandade meningar om den saken. En del tyckte inte det varit någon större skillnad i betydelse medan andra tyckte att det var det. Men att Erik hade högst status var alla överens om, iallafall de som pratade.

Vi läste vidare scen ett och upplevde att det fanns en fin lyssning och ett samspel mellan ”scen och salong” , skratt, kommentarer. Kändes spontant som att Kamratstödjaren, med sitt tilltal är den av pjäserna som funkat bäst so far i klassen. Det ska bli väldigt spännande att se vad de tycker om fortsättningen. När vi träffade Sara på torsdagen, berättade hon att det inte fanns tid för klassen att läsa Kamratstödjaren eftersom det blivit lite tajt på grund av höstlovet och en temavecka som skolan har v 46. Efter att ha funderat lite fram och tillbaka kom vi fram till att klassen får i läxa att läsa pjäsen och att vi lägger lite extra tid på den vid nästa tilfälle.

Klass 8A träffade vi på torsdagen, två timmar som vanligt. Det började inte bra alls. Klassen skulle sluta efter vår lektion och det var en väldigt okoncentrerad stämning redan när eleverna kom in i rummet. Det var väldigt stökigt och många kommentarer som anspelade på olika sexuella grejer som inte kändes okej. Samtidigt så smart gjort att det var svårt att angripa. 15 minuter in i lektionen bad jag två av eleverna att gå ut. Det kändes nödvändigt, men känns alltid som ett nederlag tycker jag! Inte trevligt och inte konstruktivt. Samtidigt är det svårt att ge de andra eleverna någon uppmärksamhet om det hela tiden är flera som pratar, kommenterar( vad vi och andra elever säger och gör) och inte klarar att hålla koncentrationen. Då dessa elever gått ut fick vi iallafall ett lugnare arbetsklimat där vi läste samma scen som tidigare, diskuterade och gjorde Theresas berättarövning som ju illustrerar status och statusbyggande på ett väldigt tydligt och roligt sätt. Det var en väldigt lyckad övning och det blev ett fint första pass.

Efter pausen ville de elever som jag skickat ut vara med igen och vi bestämde oss, efter att ha pratat med dem för att ge dem en till chans. Det fungerade ganska bra tills vi kommit till slutet av lektionen då det ballade ur igen för en av dem och för en annan kille. De fick gå ut och vi pratade efteråt med Sara och bestämde oss för att det är bättre om de kan göra något annat under DiG-lektionerna. Det blir inte roligt för någon, inte för dem heller, om de förstör hela tiden. Känns uppriktigt tråkigt, för min grundsyn på människan, barn och unga, är inkluderande och jag tror inte på straff som pedagogisk idé.Ändå tror jag att det här var den bästa meningen, rent praktiskt. Om vi haft längre tid på oss hade vi kunnat jobba med de här problemen, men som det känns nu har vi varken tiden eller verktygen.

Även i den här klassen kändes det som att Kamratstödjaren fungerade bra. Det ska verkligen bli roligt att se vad de tycker efter att ha läst resten. Och spännande att se vilken pjäs de väljer sedan. Det ska vi göra nästa gång. Kul!

Många hälsningar från Närke

Lena

Nu har vi haft tillfälle fyra med båda våra klasser. Vi jobbade med ” Läppstift för odöda” av Isa Schöijer den här gången och fokuserade på begreppen karaktär och status. Vi upplevde något av ett genombrott i båda klasserna! Elever som tidigare inte velat vara med gjorde övningar och att visa för varandra var plötsligt inte en så stor grej längre, åtminstone inte i den ena klassen. Det var så fantastiskt roligt att se att de hade så roligt! En av övningarna vi gjorde kring karaktär utgick från några lappar i en låda. På lapparna stod olika karaktärsdrag eller förutsättningar tex. snuvig, rädd för råttor, kissnödig etc. Eleverna delades in i par och fick ta varsin lapp. Sedan hade vi förberett en liten scen, bara två repliker var, åt dem och så spelade de scenen utifrån sina lappar. Det var så roligt! De bytte lappar med varandra, tog nya och gjorde egna varianter. Så kreativa och modiga och roliga! De höll på själva i ca 15 minuter och så länge har de nog aldrig jobbat själva under det här projektet. Mycket lyckat.
Förra gången jobbade vi ju med Apberget och till den här gången hade båda klasserna läst den. Det var spännande att höra vad de tyckte om den. En del tyckte den var konstig, andra att den hade ett konstigt slut och många var konfunderade av det grekiska temat i pjäsen. Vi pratade lite om det bara, men bestämde oss för att spara diskussionen till en senare gång. Jag mailade Anders Duus för att höra vad han själv tänkte om det grekiska temat och fick ett jättefint svar som vi skall ha som utgångspunkt för diskussion under uppfräschningen sedan, tänkte jag.
I en av åttorna har vi haft lite problem med kommentarer och nu senast kom det en taskig sådan. Det var inte helt lätt att hantera, tyckte Peter och jag. Det var en sådan där lite glidande kommentar som är lite svår att ta på. Kändes osäkert om det skulle bli värre om vi skulle ta upp det, om inte den angripne gjorde det. Nu gjorde han det( modigt!) och vi kunde prata om det, men både Peter och jag kände att vi nog skulle reagerat på en gång. Svårt.
Nu, den här veckan, skall vi arbeta med Kamratstödjaren. Det skall bli otroligt spännande. Och så ska vi börja planera resfilten.Kul!

Många hälsningar från Örebro!

Lena

Ps. Har ff inte lyckats bifoga mina körscheman. Ledsen för det! Jobbar på det.